En stjärna från yttre rymden

År 2016 förlorade musikvärlden en av de största stjärnor som någonsin existerat. Dyrkad och beundrad, en trevlig kille och stor visionär, en rockstjärna och en gentleman med en genuin kärlek för musik, dans, konst, film och litteratur. Det handlar naturligtvis om den store David Bowie, också känd som The White Duke och Ziggy Stardust och om en sann talang.

Förutom att vara en skicklig musiker, sångare och låtskrivare så var Bowie unik i sitt sätt att ständigt skapa alter egos, att experimentera med sina harmonier och med sina texter och att inte vara rädd för att ge sig in på alla möjliga projekt. Det var kärleken till allt detta som drev honom och de som hade turen att se honom live fick bevittna detta med sina egna ögon.

Bowie sysslade med musik under hela 60-talet men det var precis i slutet på detta årtionde som saker och ting verkligen tog fart. År 1969, i samband med den första resan till månen, släppte Bowie låten ”Space Oddity” som snabbt blev en världsucce. Han framträdde själv som något av en rymdmänniska och under hela 70-talet uppträdde han på scenen iförd metalliska kläder och hårt smink. Han var extremt androgyn vilket gjorde honom till ett föremål för både mäns och kvinnors åtrå och han fick ett stort antal anhängare som nästan var religiösa i sin dyrkan av denna mycket unika artist.

På 80-talet sadlade Bowie om och blev lite mer poppig. Hitlåten ”Let’s Dance” höjde honom till popumusikens himmel och även om många av de inbitna fansen föredrog hans mer symfoniska och märkliga album så var det svårt att låta bli att tycka om honom. Detta var aldrig en person som ville sitta still och detta yttrades även i hans deltagande i ett antal spelfilmer.

När så Bowie diagnostiserades med cancer förberedde han sin egen död på ett mycket värdigt sätt. Bara några dagar innan sin bortgång släppte han singeln ”Lazarus” där han i videon visade sig själv döende i en sjukhussäng, och på så sätt lyckades han hänföra världen en sista gång.