Få saker kan påverka en människa så omedelbart som musik; vem har inte plötsligt velat gråta då en gammal låt som påminner om den förlorade kärleken, spelar på radion? Eller dansat runt i vardagsrummet som en galning då den senaste poplåten man gillar strömmar ur högtalarsystemet? Eller headbangat över grytorna till Rammstein i köket? Musik får det att pirra i magen, antingen av sorg eller av extrem lycka.
Man har länge konstaterat att musik har en mycket stark effekt på det mänskliga psyket och vid Harvards Medicinska Fakultet, där tusentals forskare och läkare verkar, har man också studerat musikens inverkan på vår hälsa och hur den påverkas av olika harmonier och musikstilar.
Vad händer i kroppen?
I precis alla kulturer och länder pågår ett ständigt nynnande och sjungande, klappande och visslande. Det finns organiserade sånger, som till exempel band och körer framför, liksom den egna fantasin som när ett litet barn sitter och trallar medan det leker med sina leksaker. Var man än befinner sig så kan dock hjärnan alltid skilja på musik och andra ljud som oväsen eller tal.
Musik kommer till människan som ljudvågor, små vibrationer i luften, som går in genom örat och där skapas miljontals små vibrationer genom trumhinnan och fina hårstrån i hörkanalen som sedan transporteras som små elektriska signaler 
till den temporala loben i hjärnan. Här ”tolkas” signalerna, och om de behagar skickas de till ett slags ”belönings-centrum” i hjärnan som via ryggraden skickar lyckohormoner till människans olika kroppsdelar och ger samma typ av välmående som till exempel en god chokladbit. Detta kan fungera både som ett antidepressivt medel, som en stimulant vid olika aktiviteter liksom som en avstressande metod. Man har till exempel upptäckt att människor som lyssnar på musik medan de genomgår ingrepp och operationer blir lugnare under proceduren, till och med om de inte är fullt vakna.
Hur påverkas hälsan?
Under många års forskning har man vid Universitetet i Harvard upptäckt att musik inte bara ger patienter ett lugnare och positivare sinne och kan inspirera en människa till att prestera mer, utan även ha fysiska resultat på många olika plan – alltifrån ökat immunförsvar till snabbare tillfriskningsförmåga. Till exempel har man sett en mycket positiv effekt hos strokepatienter där deras talförmåga blivit hela 60% bättre inom bara några månader om de fått lyssna på musik. Man har också sett en koppling mellan människor som aktivt engagerar sig i musik via bland annat konserter och lägre dödlighet, och det förvånar knappast någon att människor som tränar till musik presterar mer än dem som inte gör det. Det måste dock alltid vara frågan om musik som personen ifråga gillar, då effekterna blir rakt motsatta om man utsätts för musik man inte tycker om.
